Poddrecensioner på uppgång

För ungefär ett år sedan bestämde sig the Guardians redaktion att inleda ett återkommande inslag i tidning om podradio. Sedan förra hösten har journalisterna Hannah Verdier och Rowan Slaney styrt kolumnen Pod complex med recensioner och reflektioner kring mediet. Strax därefter kom även i New Statesman ett stridstal för att ta in podcasts som ämne i kritiken. Kritik av radioprogram har funnits i brittisk media sedan länge, vilket kanske är anledningen till att de varit snabbare på att omfamna även podcastkritik.

Det är i internetbaserade publikationer som podcastrecensionerna har florerat hittills, och en tidig tungviktare bland podcastrecensioner var AV Clubs Podmass. Varje vecka kommer initierade podcastsammanfattningar från den gångna veckans avsnitt ända sedan starten februari 2011. Det fanns också ett svenskt initativ som hette just “podcast om en podcast”, som under 2012-13 recenserade svenska podcasts, ett per avsnitt. Colin Marshalls nu avslutade kärnfulla små kapsylrecensioner “Podthoughts” tål också att nämnas i sammanhanget.

Två av de mest initierade svenskspråkiga poddbevakarna kommer från Finland – Matias Risikko och hans medarbetare på Poddtoppen.fi gör ett starkt jobb med att bevaka både finlandssvenska och svenska poddar, och branschinsidern Lovisa Olsson skriver ofta och initierat i egenskap av storkonsument av podsändningar på bloggen Poddtips.

Annars har podcasts hittills i den svenska mediesfären mest varit begränsad till randanmärkningar och tipslistor (se t.ex. Nöjesguidens stora poddlista). Förra året tipsade Expressen om podcasts man skulle lyssna på istället för P1s Sommar, och ibland har det dykt upp podtips i helgbilagorna i de större dagstidningarna. En tecken på att svenska tidningsredaktioner följer sina brittiska kollegers exempel kom för ett par veckor sedan. Aftonbladet införde Sveriges första återkommande podcastkolumn, Poddpatrullen. Hittills har de bl.a. hunnit recensera poddar om fotboll, porr och musikalpoddhybriden 36 Questions. De ska även börja podda. Läs och lyssna!

på temat tidigare:
Svenska podcasts
Svenska mediepoddar
Longform podcast 4 år

 

 

Advertisements

Poké i Stockholm

Den hawaiianska fisksalladen pokej har exploderat det senaste året. Här är fem ställen där man kan äta det i Stockholm:

A bowl poke poke – Blecktornsgränd 8, Mariatorget
Rebel Kitchen – Vällingby centrum
Hawaii Poke – Mäster Samuelsgatan, senare i höst även Sveavägen
Shaka Shaka – Bergsunds strand 51, Hornstull
Mogges sushi – Munkbron 5, Gamla stan. Drivs av Munkhbaatar “Mogge” Ganbat

Sorgemeoarer

12 sorgememoarer – ‘none of which have helped me’



A Grief Observed – C.S. Lewis (frun, publicerad 1961 under pseudonym N.W. Clark)
Une mort très douce – simone de beauvoir (mamman, 1964)
Journal de deuil – Roland Barthes (om sorgen över den avlidna modern, skriven 1977-1979, publ. 2009)
The Invention of Solitude – Paul Auster (första halvan, om fadern 1982)
Kaddish – Leon Wieseltier (fadern, 1997)
A Heartbreaking Work of Staggering Genius – Dave Eggers (båda föräldrarna, 2000)
A Year of Magical Thinking – Joan Didion (om maken John Gregory Dunne, 2005)
Love is a Mixtape – Rob Sheffield (frun, 2007)
Swimming in a sea of death: a son’s memoir – David Rieff (mamman Susan Sontag, 2008)
Long Goodbye – Meghan O’Rourke (mamman, 2011)
H is for Hawk – Helen McDonald (börjar träna hökar för att slippa tänka på pappans död, 2014)
I varje ögonblick är vi fortfarande vid liv – Tom Malmqvist (2015)

i viss bemärkelse även Samtida bekännelser av en europeisk intellektuell – Jan Myrdal (vännen A, 1964)

Mobiler i kortfilmer

Precis som mobiltekniken tar mer plats i vardagen, tar den även mer plats i filmskolornas kortfilmsmanus. Vissa varnar, vissa försöker uppmuntra eftertanke, andra bara speglar nuet. Här är fem kortfilmen på temat:

1) 97% (2013, 8m, 307K visningar på vimeo)

holländsk kortfilm om en kille som får en 97-procentig matchning på sin datingapp. Men han vet inte vem det är…

 

2) Look Up (2014, 5m, drygt 60 miljoner views)

Amatörvideo som uppmanar oss att titta upp från våra skärmar. Är skriven som ett dåligt Spoken Word-framträdande. Egentligen rätt obehaglig, men av de över 60 miljoner visningarna att döma måste det gå hem hos någon målgrupp.

 

2) Café Glass (2015, 9m, nästan 13k views)

Café Glass utforskar framtiden med internet i glasögonen. Ganska gullig film med visualiseringar av eventuella förändringar som den tekniken för med sig.

 

 

4) Jag följer dig (2017, 3m)
En kille börjar prata med en tjej på tunnelbanan. De känner igen varandra, och det visar sig att han vet rätt mycket om henne. För han följer henne. Regi: Jonathan Etzler. Se via SVT Play.

 

5) Fomo sapiens (2017, 7m)
Tokroligt om några trettioåringar som behandlar sina mobiler som om de vore deras barn. Regi: Viktor Hertz. Finns att se på SVT Play.

Alternativa poprevolutioner

För ett par veckor sedan gick en serie artiklar i Le Monde om 50-årsjubiléet för musikåret 1967 kallad “1967, révolutions pop“. Artiklarna tog upp klassiska album som Beach Boys Smile och Beatles Sgt Pepper’s, skrev om nya företeelser som Monterey-festivalen och den brasilianska musiken som kallades tropicalia. Man beskrev även historiens första “boy band”, The Monkees, och skrev om när Ravi Shankar och Yehudi Menuhin råkade uppfinna “world music”. Man skrev också om LSD, soulmusik och Rolling Stone Magazine. Det blev 12 artiklar allt som allt, som belyste olika delar av musikkulturen för femtio år sedan. Av förståeliga skäl tog man bara upp de allra kändaste namnen som Bob Dylan, Jimi Hendrix, The Doors, Pink Floyd. Därför blev jag lockad att göra en alternativ lista med lite mindre kända album som jag rekommenderar från musikåret 1967. Jag valde ut 50 stycken, men här komprimerade jag den till 12 stycken. Den som vill se hela listan kan klicka vidare till Rateyourmusic.

1 Electric Music for the Mind and Body

Country Joe & The Fish

Electric Music for the Mind and Body (1967)
2 Easter Everywhere

The 13th Floor Elevators

Easter Everywhere (1967)
3 Straight or Lame

Daisy Chain

Straight or Lame (1967)
4 Ultimate Spinach

Ultimate Spinach

Ultimate Spinach (1968)
5 It's Smoke Time

The Smoke

It’s Smoke Time (1967)
6 Walk Away Renée / Pretty Ballerina

The Left Banke

Walk Away Renée / Pretty Ballerina (1967)
7 The Inflated Tear

Roland Kirk

The Inflated Tear (1967)
8 The Real McCoy

McCoy Tyner

The Real McCoy (1967)
9 Colors

Ken Nordine

Colors (1967)
10 Hello, I'm Dolly

Dolly Parton

Hello, I’m Dolly (1967)
11 Silver Apples of the Moon

Morton Subotnick

Silver Apples of the Moon (1967)
12 Jazz på ryska

Jan Johansson

Jazz på ryska (1967)

 

 

 

Flodbiografier

oktett
Grupperade geografiskt:

Claudio Magris – Donau (1985)
David Barison & Daniel Ross – The Ister (film, 2004)
Simon Starling – Shedboatshed (prisbelönt konstverk om att bygga om ett skjul till en båt, åka den nedför Rhenfloden, och sedan bygga tillbaka den till ett skjul, 2005)
Michail Sjolochov – Stilla flyter Don (romansvit, 1928-1940)
Rahul Sankrityayan – Volga se Ganga (1943)
Thom Wheeler – Volga (2015)

Roger Deakin – Waterlog (diverse floder i England, 2011)
Olivia Laing – To the River (Ouse i Sussex, UK. 2011)
Peter Ackroyd – Thames: The Biography (2012)

Michael Jacobs – Robber of Memories (Rio Magdalena i Colombia, 2012)
Karl May – Am Rio de la Plata (1894)
Martin Strel & Matthew Mohlke – The Man Who Swam the Amazon: 3,274 Miles on the World’s Deadliest River (2007)
John Maringouin – Big River Man (film om maratonsimmaren Martin Strel, som simmade 3375 miles genom Amasonasfloden, 2009)

Paul Theroux – Sailing through China (1984) – Främst kapitlet “Down the Yangtze”
Simon Winchester –  The River at the Center of the World: A Journey Up the Yangtze, and Back in Chinese Time (1996)
Peter Hessler – River Town: 2 Years on the Yangtze (2001)

Edward Gargan – The River’s Tale: A Year on the Mekong (2003)
Alice Albinia – Empires of the Indus: The Story of a River (2008)
Eric Newby – Slowly Down the Ganges (1966)

Mark Twain – Life on the Mississippi (1883)
Diverse författare – Rivers of America-serien (1937-1974)
Jonathan Raban – Old Glory: An American Voyage (Mississippifloden, 1981)
Peter Coates – A Story of Six Rivers (Danube, Spree, Po, Mersey, Yukon, Los Angeles River)

Brian Fagan –  Rape of the Nile: Tomb Robbers, Tourists, and Archaeologists in Egypt (1974) (inte enbart om floden dock)
Paul Theroux – Fresh Air Fiend (2000) avsnittet där han åker kanot nedför zambezifloden
Redmond O’Hanlon – No Mercy: A Journey to the Heart of the Congo (1996)

Skansenifiering av Europa

 

index rzeki sanoku smakow zagroda

Jag har vuxit upp på Skansen. Ja, alltså inte bokstavligt, men jag har varit där ganska mycket. Jag har varit där på skolutflykter, med familjen, på studiebesök i biologi (jag gjorde mitt specialarbete i tredje ring med att studera vildsvinsinhägnaden). Jag har dessutom jobbat extra på Skansens restauranger under några somrar. Det är kanske denna frekventa besökstakt som ligger till grund för mitt intresse för Skansens historia. Skansens östra ingång, Hazeliusporten är döpt efter Skansens grundare Artur Hazelius, som fick idén redan på 1880-talet, efter att ha sett Bygdøy i Christiania (nutidens Oslo). Visionen om ett utomhusmuseum och en etnografisk park samklingade med tidens vurm för bevarandet av folkkultur och tradition. Hazelius ordnade fllytt av huskonstruktioner från hela Sverige för att samla på höjden vid Djurgården. Att parken sedan fick namnet Skansen var just att den tidigare använts som en en militär förskansning. Hazelius idé fick fäste ute i Europa och på många håll började det etableras liknande parker där den nya stadsbefolkningen kunde se den gamla folkkulturen samlad. Utanför Helsingfors grundades friluftsmuséet Fölisön 1909. Men det land som i särklass tog till sig denna idé mest var Polen. Där behöll man även namnet Skansen för att beskriva den här sortens utomhusmuseum. Idag fick det varianter av “Skansen” på ställen med så exotiska namn som Sanok, Smakow, Zagroda wsi Pszcynsk, Rzeki Pilicy och Chorzowie. Även i Georgien etablerade ivriga etnologer under ledning av Giorgi Chitaia det etnografiska friluftsmuséet i Vake – som jag för övrigt hade möjlighet att besöka i somras.

Det intressanta med dessa parker, ur historiesynpunkt är att de försöker samla och visa det förflutna för en nutida publik. I länder som har en annan historia än t.ex. Sverige och Polen uppkommer en annan sorts parker. Mitt andra hemland USA har tre parker som utmärker sig, varav bara en är rent historisk. 1927 påbörjades restaureringen av utomhusparken Colonial Williamsburg, som är tänkt att återskapa känslan av kolonialtiden då britterna köpslog med den infödda befolkningen. Ungefär samtidigt fick industrimagnaten (och tillika rasisten) Henry Ford idén att grunda fantasiparken Greenfield Village – en park som dels var tänkt att visa hur amerikaner hade levt sedan landets grundande och på samma gång visa teknikens framsteg. I USA finns också Walt Disneys hallucinatoriska projekt Disneyland (samt dess yngre kusin Disneyworld) – med sin helt egna uppsättning agendor och målsättningar.

För mer läsning om detta fascinerande ämne, konsultera Sten Rentzhogs (bitvis repetitiva) volym “Friluftsmuseerna: en skandinavisk idé erövrar världen” (2007).