Nedan följer ett uppskattat gästinlägg från allas vår favoritredaktör Ludvig Köhler, nu på nystartade Podpoesi press. Han har fördjupat sig i förläggarmemoarer, och tipsar nedan om några av sina favoriter. Jag själv skulle vilja nämna tre till: Victor Gollancz Journey Towards Music (1964), Herman Bergqvists I böckernas värld: Minnen och anteckningar från en femtiotreårig verksamhet i Albert Bonniers bokförlag (1950) samt Georg Svenssons utsökta Minnen och möten: Ett liv i bokens tjänst (1987).
————————————————–
Böcker om författare finns det gott om, men böcker om bokförläggare är mer sällsynta. Förläggarnas minnen består av berättelser om excentriska författare, marknadens hårda villkor och en värld i ständig förändring. Enligt ett gammalt uttryck ska förläggaren vara både börs och katedral. Man kan fundera över vilken roll förläggaren egentligen spelar i en tid då internet har gjort det möjligt för de flesta att publicera sig själv, snabbt och enkelt. Behövs det några förläggare längre?
Här följer en lista på lästips om och av förläggare som ger en intressant inblick i ett yrke som präglas mycket av personlig karaktär och kreativitet och ibland kanske hamnar väl mycket i skuggan av författaren och läsaren.
L.C. Nielsen – Frederik V. Hegel. Hans Forlæggere og hans Slægt. Et Mindeskrift (1909)
Danska Gyldendal-förläggaren Hegel gav i slutet av 1800-talet ut den nya progressiva norska och danska litteraturen i slutet av 1800-talet som litteraturvetaren Georg Brandes skulle komma att kalla för det moderna genombrottet.
Fredric Warburg – En syssla för gentlemän (1960)
Secker & Warburgs förlag gav bland annat ut H.G. Wells och George Orwell. Det är möjligt att gentlemannakulturen är mer framträdande i den brittiska förlagsvärlden än i andra länder.
Kurt Wolff – Autoren Büchler Abentuer. Betrachtungen und Erinnerungen eines Verlegers. (Wagenbach, 1965)
Kurt Wolffs förlag definierade den tyska expressionismen mellan 1913 och 1940. På 40-talet emigrerade han till USA och etablerade tillsammans med Jacques Schiffrin det idag ännu aktiva förlagshuset Pantheon Books.
Adam Helms – En förläggare fattar pennan (1969)
En liten bok med tips och tricks från Forum-förläggaren Helms, som kanske är mest känd för att ha gjort Thor Heyerdahls bok om Kon-Tiki till en av världens mest översatta böcker. Helms stora samling av böcker om förlagsverksamhet finns idag bevarad på Stockholms Universitets bibliotek och har gett upphov till The Adam Helms lectures där förlagspersoner berättar om förlagsvärlden för studenter och forskare.
Per I. Gedin – Förläggarliv (1999)
Wahlström & Widstrands legendariske förläggare Gedins egna ord om hur han införde pocketboken i Sverige, när han träffade Alexander Solsjenitsyn och när han reste runt i Afrika på 1990-talet.
Per I. Gedin – Litteraturens örtagårdsmästare. Karl Otto Bonnier och hans tid (2003)
En fyllig bok om K-O Bonnier och den stora guldåldern i svensk litteraturhistoria (1880-1930). Vill man läsa K-O:s egna ord finns hans fembandsverk Bonniers. En bokhandlarfamilj (1926-1956).
Bo I. Cavefors – Memoarer (2009)
Bo Cavefors förlag var under 1960- och 1970-talet för många synonymt med kvalité och radikalism. Utöver sina memoarer (som inte går särskilt mycket in på förlagsverksamheten) har han på senare tid publicerat en rad personligt hållna skrifter under vinjetten “Svarta fanor” där han diskuterar sina favoritämnen.
Bengt Erik Eriksson, Johanna Dahlin och Gustav Källstrand – Bokbyggare. Carlsson bokförlag under 30 år: Bok 2614 (2013)
På äkta Carlsson-manér är detta en bok som nyfiket förenar bildning, historia, konst och egna reflektioner. Från samma team finns även en fristående uppföljare, Bokbärare, som handlar om bokhandlare.
Lasse Bergström – Bokmärken (1998)
En ganska redig genomgång av och självbiografi om en Norstedts-profil som började som lyriker, blev redaktör på tidningen Arbetaren men slutade som förläggare.
Gertrud och Krister Gidlund – Ett litet bokförlag (2002)
En rikt illustrerad memoar om paret Gidlunds, som 1968 startade ett litet förlag, inspirerat av tidens nya politiska strömningar och idéer. 2009 gav Krister Gidlund ut ännu en självbiografi: “Bokförläggaren. Tillbakablickar på ett yrke”.
Bo Ejeby och Gert Nilson – Korpen. En litterär monografi (1987)
Boken om ett litet kultförlag som startade på 70-talet i Göteborg. Ett finstämt utdrag kan läsas här: http://bokforlagetkorpen.se/wp/?p=1152
André Schiffrin – Förlag utan förläggare (2001)
Pantheon-förläggaren Jacques Schiffrins son André gick i faderns fotspår och fick mycket uppmärksamhet för denna bestseller som beskriver hur mediekoncerners uppköp av förlag i USA hämmar bokmarknaden. I sin djuplodande analys och tillbakablick är han mycket kritisk till utvecklingen där förlagsvärldens traditionella kvalitetsarbete alltmer utarmas av marknadsintressen.
Johannes Klenell – Det fria ordet (2017)
Galago-förläggaren Klenells roman om det idealistiskt vänstersinnade mediehuset Det Fria Ordet, som sägs vara fritt inspirerad av Klenells egna erfarenheter som medarbetare på förlaget Ordfront. Om något visar boken att det inte är helt lätt att skriva satir om förlagsvärlden.
Förlaget som Gud glömde – 20 år av Vertigo (2013)
Enligt baksidestexten är detta “den osannolika historien om världens mest osannolika bokförlag”. Minnen, anekdoter och en nästan tourettes-aktig böjelse att vilja beskriva hur SJUKT allting var präglar denna antologi om Vertigo förlag, skriven av en namnkunnig lista av skribenter och konstnärer som idag har höga positioner i svenskt kulturliv. I centrum står demonförläggaren Carl-Michael Edenborg, ständigt redo att ge ut något som chockerade, provocerade eller äcklade den kräsna litterarturpubliken. Något år efter att antologin publicerades sålde Edenborg förlaget.
Läs också Edenborgs mustiga vittnesmål om det nomadiserande lågbudgetförlaget Ink som han var med och drev under 90- och 00-talet.
LUDVIG KÖHLER
