“Det där låter intressant”: Intressantheten

Jag kommer ofta på mig själv med att tänka “vad intressant” om olika saker. Man skulle kunna säga att jag tycker att nästan allt är intressant – eller åtminstone att tröskeln för att väcka intresse hos mig är rätt låg. Det är ett drag jag delar med andra personer med stor nyfikenhet och nyhetsiver, som t.ex. forskaren Richard Feynman, som skall ha sagt att “allt är intressant om man går tillräckligt nära”. En annan person som fått dille på det intressanta är Maria Popova, som driver nättidskriften Brain Pickings. Hon beskriver sitt projekt som en “human-powered discovery engine for interestingness”, alltså “en människodriven upptäcksmaskin för  ‘intressanthet'”. Men vad är det som gör något intressant? Filosofen Simo Säätelä har skrivit en monograf med titeln “ ‘Interesting’ as an aesthetic concept” och Stanfordprofessorn i litteratur Sianne Ngai skrev för ett par år sedan boken “Our Aesthetic Categories: Zany, Cute, Interesting“. Från psykologihållet har professor Paul J. Silvia skrivit “Exploring the Psychology of Interest“, men det är egentligen vanligare att man inom psykologin utgår ifrån motivation snarare än intresse. Jag tänker också på kunskapssociologerna Berger & Luckmanns begrepp “relevansstrukturer” som viktiga för att förstå vad som är intressant. De skriver:

“However, my relevance structures intersect with the relevance structures of others at many points, as a result of which we have ‘interesting’ things to say to each other.” (The Social Construction of Reality, 1966, s. 60)

(Min översättning: “Det är dock så att mina relevansstrukturer korsar andras relevansstrukturer på många punkter, vilket resulterar i att vi har ‘intressanta’ saker att att säga till varandra.”)