Ofullständigheten

Tatlins-Towersteinercard1334232083388

Ofullbordade konstverk verkar ha en förmåga att fascinera. Man blir transporterad till tillblivelsestunden genom att titta på en tavla med ofullständiga penseldrag, detsamma gäller för en skulptur som kan skönjas ur stenblocket, halvmejslad. Just denna fascination kan man få i överflöd om man beger sig till the Metropolitan Museum Breuer i New York, som just nu har en utställning med ofullständiga konstverk. Utställningen, Unfinished: Thoughts Left Visible (kurerad av Kelly Baum och Andrea Bayer) innehåller över 200 oklara verk av bl.a. Leonardo, Rembrandt, Cézanne, Picasso, Warhol, Twombly, Richter och Freud. Läs en recension hos The Smart Set, eller ögna igenom Philip Henshers recension av utställningskatalogen i the Spectator.

Samma fascination gäller nog inte för berättande konst som böcker eller film. Ett ofärdigt bokmanus slutar bara tvärt utan att man får veta vad som händer. En halvfärdig film blir mer som ett tidsdokument än en källa för förundran. Det finns ändock flera böcker som lyckats bli historiska trots (“eller kanske på grund av“) att de varit oavslutade. Jaroslav Haseks Den tappre soldaten Svejk har inget slut, och många av Franz Kafkas berättelser, däribland romanen Amerika, har publicerats trots att de bara varit på skiss-stadiet. Ett nyare exempel är David Foster Wallaces “Pale King” vars manus gavs ut efter hans frånfälle.

Ofärdiga filmer finns det dock många exempel av på filmhistoriens skräphög. Vanligtvis beror det på att en filmproduktion är för smärtsam, kostsam eller långsam, som en filmidé brukar överges, och historierna om dessa florerar bland cineaster. För ett tag sedan gjordes ett habilt avsnitt av popkulturpodcasten Obiter Dictum om just filmer som aldrig blev klara. Några klassiska exempel är Kubricks film om Napoleon, Clouzots Inferno, Welles Don Quixote, Jodorowskys Dune och Pasolinis Anteckningar kring en afrikansk Orestes. Läs om fler här.

En annan kategori ofullständiga verk är byggnader, som t.ex. Nya Haga Slott i Hagaparken utanför Stockholm. Det som skulle bli ett Versailles vid Brunnsviken blev bara en stengrund, nu populärt kallad “ruinerna”. Även Barcelonas arkitektoniska stolthet, La Sagrada Familia, är en ofullbordad byggnad – som visserligen arbetas på än – och planeras vara färdig år 2026.

Min favoritvariant av ofärdiga verk är de som inte ens påbörjats – alltså de som aldrig kom längre än till idéstadiet. En snabb rundown av några exempel på dessa återfinns i bilden ovan:

Konstverk: Tatlins torn.
Bok: George Steiners “My Unwritten Books”, en bok som beskriver bokidéer han inte kommer att hinna genomföra.
Film: Sergei Paradjanovs ca 30 filmmanus som finns i hans arkiv i Yerevan.
Byggnader: Étienne-Louis Boullées cenotafium för Newton.

2 thoughts on “Ofullständigheten

Leave a comment